Jag är så osäker på allting i mitt liv just nu. Även om jag vet vad jag vill så är det en röst inom mig som sätter stopp. Det dyker alltid upp massa hinder för mig och jag vet inte vad jag ska göra. Jag tror inte att livet vill att jag ska vara lycklig. Så fort något bra händer ska det alltid hända något dåligt på ett annat håll. Jag har försökt att tänka positivt men vad hjälper det när det inte blir bättre? 

 

Jag är trött på att bry mig och försöka göra alla människor nöjda. Varför kan jag inte ta tag i mina egna problem istället för att jämt hjälpa andra? Jag blir alltid ensam kvar med mina frågor och funderingar. Alltid varit och kommer alltid vara. Det kanske är mitt egna fel att det är så. Jag stänger in mig själv och är alldeles för rädd för att släppa in någon. Jag vill inte komma någon för nära. Ibland önskar jag dock att jag vågade öppna upp mig. Allt hade kanske känts bättre då, vem vet. 

 

Denna dystra och ledsna människa är inte jag. Jag brukar alltid vara glad och positiv men något inom mig har ändrats. Jag vet inte vem eller vad som lyckats förändra mig. Förhoppningsvis är det bara tillfälligt. Jag trivs inte med denna sidan av mig själv.